Vad är jaktprov?

För att utvärdera de jaktliga egenskaperna hos våra avelsdjur, dvs kunna kontrollera att hundarna har de egenskaper som behövs för att klara de situationer som uppstår på en jakt, så har vi våra retrieverjaktprov. Här har man skapat situationer för att testa de egenskaper hunden bör ha. Det finns tre typer av jaktprov: A-prov, B-prov och C-prov.

På SSRK:s hemsida, www.ssrk.se kan du läsa bestämmelser för de olika provtyperna.
Ett bra tips är att åka och titta på några jaktprov innan första start. Ännu bättre är att hjälpa till som funktionär, det ger dig en ovärderlig inblick på nära håll, och dessutom glädjen att ha kunnat hjälpa till.

C-prov / Working Test (WT)
WT är en tävling där provet genomförs med dummies och hundarna prövas på fyra eller fem stationer. Det kan röra sig om markeringar, dirigeringar, närsök eller en liten walk-up. Varje station har ”sin” domare som bedömer hundens prestation utifrån en skala på 20 poäng. WT har till skillnad från A- och B-proven inte officiell status. Provformen härstammar från Storbritannien och kom från början till som ett sätt att hålla igång hundarna under icke-jaktsäsong. I Sverige har tävlingsformen snabbt blivit populär och de flesta avdelningar och rasklubbar anordnar numera Working Tests.

Du kan starta i nybörjarklass (nkl), öppen klass (ökl) eller elitklass (ekl).

Klicka här för att läsa "Riktlinjer för working test 2016-03-15" (pdf)

B-prov / kallviltsprov
B-prov genomförs med kallvilt dvs fryst, tinat vilt t.ex. kråka, and, mås, duva och kanin. Hunden utför samtliga moment en följd. Provets uppläggning ska likna skeendet under en jakt där det behövs apportörer. Hunden får i uppgift att på land och i vatten apportera vilt som den markerat, eller som den blir anvisad. Den ska också kunna söka av ett område självständigt. Domaren bedömer hundens egenskaper under hela provet, och ger sedan ett kvalitetspris (1:a pris, 2:a pris, 3:e pris eller 0 pris). B-prov som arrangeras av SSRK, www.ssrk.se och har officiell status. Rasklubbarna anordnar inofficiella B-prov som är en utmärkt förberedelse för de officiella proven. I vissa fall anordnar rasklubbar officiella prov, dessa kallas då Särskilda prov.

Du kan starta i nybörjarklass (nkl), öppen klass (ökl) eller elitklass (ekl). För att gå upp i öppen klass måste du ha ett 1:a pris i nkl, och för att starta i ekl måste du ha två 1:a priser i ökl.

Klicka här för att se vilka B-prov som finns.

Klicka här för att läsa "Jaktprovsbestämmelser, B-prov" (pdf)

A-prov
I A-prov testas hundarna ”i skarpt läge”, dvs under riktig jakt. Det är större krav på lydnad och stadga, och till skillnad från B-proven är skeendet oförutsägbart. För detta prov är det viktigt att skottintensitet och antal fällda vilt ger möjlighet till prövning av hundens koncentrationsförmåga och stresstålighet. Både förare och hund måste vara koncentrerade, fokuserade, samspelta och uppmärksamma för att kunna klara sig bra på ett A-prov. Hundens förmåga att arbeta tillsammans med annan hund skall också bedömas varför minst ytterligare en hund skall deltaga vid jakten. Internationella prov måste arrangeras som A-prov, och i Sverige avgörs numera Retrievermästerskapet också på A-prov.

Det finns två klasser: Kvalificeringsklass (kkl) och elitklass (ekl). Du måste ha godkänt i kkl för att få starta i ekl, som är en konkurrensklass. Hundarna får kvalitetspriser (1:a pris, 2:a pris, 3:e pris eller 0 pris) men domarna kan också ge cert och ck till de allra bästa med 1:a pris.

Klicka här för att läsa "Jaktprovsbestämmelser, A-prov" (pdf)


 

Läs mer om B-prov


Nybörjarklass
Minst 8 apporteringstillfällen bör ges, varav minst tre på vatten, två av dessa på simdjupt och relativt öppet vatten. Minst fyra skott ska lossas per hund som fullföljer provet. Apporteringsarbetet skall arrangeras så att det är möjligt att bedöma bla markering, samarbetsvilja och självständigt arbete.

Öppenklass
Provområdet ska kunna jämföras med medelsvår jaktterräng både i fråga om land och vattenområde. Minst tio apporteringstillfällen bör ges, varav minst tre på vatten, två av dessa på simdjupt vatten. Minst fyra skott ska avlossas per hund som fullföljer provet. Skott skall lossas och vilt ska falla medan hunden är i arbete. Apporteringsarbetet ska arrangeras så att det är möjligt att bedöma markering, samarbetsvilja, dirigering, sök samt i vissa fall spårning. Släpspår arrangeras endast i öppenklass för hund som vid pågående prov har gjort ett i övrigt prisvärt arbete och som inte tidigare godkänts vid släpspår. Släpen som kan göras med antingen fågel eller hårvilt, göres omedelbart före hunds spårprövning och bör vara ca 150 meter långt samt ligga i såväl öppen som täckt terräng. Domaren bör kunna följa hundens arbete minst halva spårlängden.

Elitklass
Elitklass arrangeras i princip som öppenklass (undantag spår) men med ökad svårighetsgrad. Den ökade svårighetsgraden innebär svårare terräng, mer omfattande vattenarbete, svårare markerings- och dirigeringsuppgifter.

Provets genomförande

En skytt antages ha stått inom skotthåll från stranden av en sjö, damm eller å med så riklig vattenvegetation att apporteringsvilten blir dolda men helst så överskådliga att hunden kan ses under huvuddelen av arbetet. Terrängen ovanför stranden ska vara överskådlig men med markvegetation. Skytten tänkes före provets början från anvisat område ha fällt ett antal vilt varav en del fallit på land och en del i vatten. För några av vilten antages skytten veta dom exakta nedslagsplatserna och hunden ska då dirigeras dit. Under provet fingeras nedskjutning av några vilt, genom skott och kast, och hunden ges möjlighet att markera. För några av vilten vet vare sig hund eller förare var nedslagsplatsen är belägen och hunden ska då självständigt söka igenom anvisat terrängavsnitt. Det är en fördel om söket även omfattar arbete i vatten. Dessutom ska tillfälle ges till bedömning av hundens förmåga att hålla sig lugn och tyst i påfrestande situationer, under väntan, i samband med skottlossning, då vilt faller eller när annan hund arbetar.

Domaren skall före start informera deltagande om provets uppläggning. Hunden skall under hela provet föras utan koppel om domaren ej meddelar annat. Domaren skall ges tillfälle att bedöma hundens dirigerbarhet och lydnad i olika provsituationer liksom dess förmåga att självständigt söka inom anvisat område. Markeringsprovet skall utföras så att hunden inte allt för tydligt från startplatsen kan se viltet efter nedslaget. Hundens vatten- och landarbete bör om möjligt bedömas i ett sammanhang av en domare. Strävan bör vara att i möjligaste mån undvika en uppdelning i olika prövningsmoment och onödig geografisk spridning. <b
r> Det bör vara naturligt för en retriever att kunna arbeta tillsammans med andra hundar utan att störa dessa eller själv bli störd. Hunden skall därför i: – Nkl, under del av prövningen följa annans hunds arbete. Hund får hållas kopplad vid annans hunds arbete. – Ökl, under hela prövningen följa annans hunds arbete, samt under del/delar arbeta i anslutning till annan hund. Dock bör ett samtidigt arbete i ett gemensamt område ej förekomma i denna klass. – Ekl, under hela prövningen följa annans hunds arbete, samt under del/delar av provet arbeta i anslutning till annan hund.

Egenskaper som bedöms

Samarbetsvilja
Vilja till samarbete med föraren är ett sammanfattande uttryck för hur lätt hunden låter sig föras i varierande situationer. Hundens samarbetsvilja bedömes under hela provet. Det förväntas att en retriever lydigt och stilla följer sin förare genom terrängen. Upprepade kommandon och korrigeringar från föraren för att hålla hunden på plats belastar den slutgiltiga prissättningen. Går hunden helt ur hand är detta ett diskvalificerande fel som berättigar domaren att avbryta prövningen.

Sök
Söket skall vara sådant att hela det aktuella terrängavsnittet, även svårare delar därav, täckes effektivt och utan onödig tidsspillan. Då så begäres skall hunden kunna avsöka anvisat område självständigt utan större stöd från föraren. Söket bör även omfatta arbete i vatten. Ineffektivt sök räknas hunden till nackdel. Helt otillräckligt sök berättigar domaren att avbryta prövningen.

Fart
Hunden skall arbeta med god fart, dock ej så att förmågan att lokalisera vilt blir lidande. Långsamt arbete räknas hunden till nackdel.

Uthållighet
Hunden skall visa god uthållighet tills de förelagda uppgifterna är lösta eller provet avbrutits. Bristande uthållighet räknas hunden till nackdel.

Näsa
Hunden skall visa god näsa, det vill säga den skall med hänsyn till rådande vind och vittringsförhållanden effektivt kunna lokalisera viltet. Dålig näsa är ett allvarligt fel, men försiktighet bör iakttagas vid bedömningen, då vittringsförhållandena kan vara svåra att avgöra.

Dirigerbarhet
Hunden skall, då arbetets effektivitet så kräver, raskt och villigt låta sig dirigeras, så väl på land som i vatten. I nybörjarklass skall noggrann dirigering ej begäras, utan endast att hunden kan styras till ett anvisat område. Dålig dirigering skall räknas hunden till nackdel. Om hunden går helt ur hand är domaren berättigad att avbryta prövningen.

Markeringsförmåga
Avser prövning av hundens förmåga att koncentrera sitt intresse på fallande vilt och därefter snabbt lokalisera det. Dålig koncentrations- och markeringsförmåga skall räknas hunden till nackdel.

Skottreaktion
Skotträdsla och svårkontrollerad upphetsning är allvarliga fel, som berättigar domaren att avbryta prövningen.

Stadga
Hunden skall vid kontakt med levande oskadat vilt, vid skottlossning och inför fallande vilt förhålla sig lugn och tyst och får inte gnälla eller skälla. Då hunden är i arbete skall den vid ovan nämnda situationer ej låta sig distraheras utan skall fortsätta dom förelagda uppgifterna. Då hunden är kommenderad att förhålla sig stilla(stå, sitta, ligga) skall den lugn och tyst förbli på platsen. Spontan stadga utan påverkan från föraren är positiv. I nybörjarklass mildras kravet på stadga. Svårkontrollerad upphetsning är ett allvarligt fel som berättigar domaren att avbryta prövningen.

Apporteringslust
Hunden skall spontant och utan tvekan, dröjsmål eller övertalning från föraren apportera och inleverera vilt. Uppenbar vägran att apportera lokaliserat vilt är ett allvarligt fel som berättigar domaren att avbryta prövningen. Föremål för bedömning skall vara:
- Villighet att ta upp viltet.
- Villighet att snabbt och direkt komma in till föraren med viltet.

Apportgrepp
Viltet skall apporteras på ett sådant sätt att det ej glider ur greppet, att hundens rörelser ej onödigtvis hindras och att viltet ej skadas av hundens tänder. Viltet skall avlämnas i hand. Apportgrepp som skadar viltet berättigar domaren att avbryta tävlingen. Föremål för bedömning skall vara:
- Greppets lämplighet
- Mjukheten i greppet
- Avlämningen

Simteknik
Hunden skall ha ett effektivt simsätt. Ineffektivt och/eller plaskande simsätt skall räknas hunden till nackdel.

Vattenglädje och arbetsvillighet i vattnet
Hunden skall villigt gå i vatten och visa frimodighet att ta sig fram i vattenvegetationen. Bristande frimodighet i vatten skall räknas hunden till nackdel. Total ovilja att gå i vatten berättigar domaren att avbryta prövningen.

Spårningsförmåga
Spårarbetet skall ske i raskt tempo och i god kontakt med spåret. Vid tappt skall hunden arbeta metodiskt. Långsamt tempo, dålig spårkontakt och osäkert tapptarbete räknas hunden till nackdel.

Hundtolerans
Hunden får inte under sitt arbete inte störa eller låta sig störas av andra vid provet närvarande hundar. Dåligt uppträdande av dessa slag räknas hunden till nackdel. Aggressivitet mot annan hund är ett allvarligt fel, som berättigar domaren att avbryta prövningen.



Särskilda prov

Särskilda prov ska vara ett komplement till de ordinarie proven, vilket innebär att, förutom avdelning/rasklubb kan även domare och provdeltagare anskaffa provmark. Vid provet ska minst fem (5) hundar delta. Provet anordnas och genomförs enligt gällande jaktprovsbestämmelser. Vid denna provform får vandringspris ej utdelas.

Provmark
Medlem, som disponerar mark kan anmäla detta till avdelningens/rasklubbens jaktprovssekreterare, som i samband med anmälan av sitt jaktprovsprogram ska meddela SSRK/Hs jaktprovssekreterare om avdelningen/rasklubben kommande år önskar anordna särskilt(-da) prov, under vilken period provet (-en) ska hållas samt förslag på domare. Avdelningen/rasklubben ska senast 14 dagar före provperiod till SSRK/Hs jaktprovssekreterare meddela tid och plats samt domare och provledare för provet.

Klasser
Särskilt prov anordnas i nybörjarklass (nkl), öppen klass (ökl) samt i elitklass (ekl). För rasklubb gäller att särskilt prov får anordnas i nybörjar- och öppenklass.

Tillbaka